"Misstagsdopning" med kosttillskott existerar inte

KRÖNIKA AV JOHAN ÖHMAN

Nyligen hände det igen.
En idrottare hade fått i sig ett dopningsklassat medel i ett kosttillskott hon köpt.
Borde vi vara förvånade?
Knappast.

Det är givetvis idrottarens eget ansvar vad hen stoppar i sig och att köpa kosttillskott kan vara en chansning då det inte finns några garantier att innehållsförteckningen verkligen stämmer överens med själva innehållet. Detta vet elitidrottare. I alla fall borde de veta det.

I det här fallet verkar dock intaget av kosttillskott inte handla om något av de tillskott som ibland innehåller otillåtna substanser (PWO:s, Testoboosters och Fat burners), utan av kosttillskott som ska lindra menstruationsproblem.
Det, tycker jag, aktualiserar frågan om hur bra den svenska lagstiftningen är gällande kosttillskott.
Och bra är inte ordet. Snarare bland de sämsta i Europa, skulle jag hävda.

Sverige har inte ens lyckats få till ett nationellt saluförbud.

I klartext: om man upptäcker ett kosttillskott som innehåller hälsofarliga/förbjudna substanser i någon av Sveriges 290 kommuner så får det kosttillskottet endast saluförbud i den aktuella kommunen.
Det är dock fritt fram att fortsätta sälja exakt samma kosttillskott i landets alla andra 289 kommuner, tills de har lagt sitt saluförbud!

Att lagstifta om ett nationellt saluförbud är en enkel åtgärd som skulle kunna betyda en bättre och säkrare marknad.
Dit har Sverige inte kommit än.
Och i väntan på det får vi nog räka med fler fall av kosttillskotts-dopning, och människor som stoppar i sig preparat som kan innehålla i stort sett vad som helst.
/ Johan Öhman