Stjärnspelaren Pogba har testat positivt för Testosteron
Paul Pogba - världsmästare i fotboll 2018 och nu under utredning för dopning med Testosteron.
Efter sex år i Manchester United värvades Paul Pogba sommaren 2022 tillbaka till Juventus, den Serie A-klubb där han tidigare under flera år varit en hyllad och framgångsrik nyckelspelare.
Men första året i nygamla klubben var fullt av skador och även vid sidan av planen hopade sig problemen för den franske stjärnspelaren. Enligt uppgifter i media funderade Pogba på att avsluta sin karriär.
Så blev det inte och nu har han istället blivit indragen i en dopninsgskandal som mycket väl kan vara slutpunkten på karriären.
Enligt uppgifter i italiensk media har Pogba testat positivt för Testosteron. Rapporterna är sparsamma med detaljer men 30-åringen är avstängd under utredning. Italienska antidopingorganet NADO (Organizzazione Nazionale Anti Doping) bekräftar detta.
Rättvisan ska få ha sin gång och vi ska inte föregripa någon utredning, men vi kan konstatera att Testosteron inte är en obekant substans när det gäller dopning, såväl inom som utanför elitidrotten.
Fallet Pogba ger oss anledning att titta på vad Testosteron (och andra anabola androgena steroider) egentligen gör med kroppen.
Testosteron - kroppens naturliga anabola steroid
Hos män produceras merparten av kroppens testosteron i testiklarna och hormonet är kroppens viktigaste androgen, alltså manliga hormon.
Androgenerna har androgena (förmanligande), anabola och psykiska effekter i kroppen. Till de androgena (förmanligande) effekterna hör bland annat penis- och prostatatillväxt, behåring på olika områden och skallighet.
Anabola effekter är bland annat tillväxt av struphuvudet, förtjockning av stämbanden, muskeltillväxt, minskning av fettvävnaden, tillväxt av talgkörtlar och bildning av blodkroppar.
Psykiska effekter är sexualdrift (libido), potens, sexuellt beteende samt i viss mån aggression.
Anabola steroider är syntetiska derivat av testosteron. Inom medicinen har man med anabola steroider strävat efter att få till den anabola effekten av testosteron utan androgenens viriliserande biverkningar (för att minska biverkningar samt för att även kvinnor och barn kan använda dem).
Testosteron är kroppens naturliga anabola androgena steroid. Testosteron och andra anabola androgena steroider har samma kemiska basstruktur.
Testosteronets anabola:androgena förhållande är 1:1, och båda effekterna är starka. Hos andra anabola steroider varierar detta förhållande så att den anabola effekten är större. Dessutom har man ändrat strukturen hos anabola steroider så att man kan variera bland annat medlets administreringssätt, upptagning, varaktighet och aromatisering (omvandling till östrogen).
Olika anabola steroider skiljer sig alltså från varandra till sitt anabola och androgena förhållande, administreringssätt (oralt, muskelinjektion, applicering på huden), upptagningstid, verkningstid i kroppen samt om de aromatiseras.
Den moderna användningen av testosteron kan räknas ha börjat 1935, då man lyckades isolera testosteron från tjurtestiklar. Ganska snabbt märkte man att oralt testosteron är levertoxiskt och har snabb halveringstid. Efter att testosteronet syntetiserades kom ett injicerbart propionat ut på marknaden och senare på 1950-talet ett mer långtidsverkande enantat. På 1950- och 1960-talet blev läkemedelsindustrin allt mer intresserad av nya androgener och i slutet av 1980-talet hade man utvecklat otaliga anabola steroider, över 1 000 stycken.
Testosterondopning vanligare utanför idrotten
Testosteron och alla anabola steroider verkar genom androgenreceptorer. Androgenreceptorerna finns i cellernas x-kromosom och finns i stor skala i kroppen. Förutom musklerna påverkar androgenreceptorerna även bland annat hjärtat, immuniteten och nervsystemet.
Testosteronets popularitet som dopingmedel förklaras av dess kraftiga effekt på muskelstyrkan och -massan. Testosteron påverkar också lipolysen, alltså nedbrytningen av fettceller. Såväl kort- som långsiktig användning av anabola steroider leder till förhöjd celltillväxt på grund av ökad proteinsyntes. Tillväxten av muskelceller som testosteronet orsakar beror på aktivering av satellitceller och tillväxt av muskelcellernas cellkärnor.
Statistik från idrottens antidopingorgan WADA över de vanligaste anabola steroiderna vid positiva tester 2021. Notera att Testosteron (i olika former) står numer för en tämligen liten del av fallen.
Utanför elitidrotten tros det dock relativt sett mer utbrett, och då inte sällan i kombination med annan anabol substans.
En annan mekanism som förklarar muskeltillväxt kan vara de anabola steroidernas effekt på kortisolet. Kortisol är ett katabolt (nedbrytande) hormon och anabola steroider kan minska dess effekt. Även anabola steroiders bromsande effekt på myostatin (en gen som hämmar muskeltillväxt) har också misstänkts vara en mekanism bakom muskeltillväxt. Slutligen ökar Testosteron även utsöndringen av tillväxthormon och IGF-faktor, vilket påskyndar och ökar muskeltillväxten.
Testosteron, likt alla anabola androgena steroider, är receptbelagda läkemedel som är tillåtna att användas endast för vård av sjukdomar fastslagna av de medicinska myndigheterna. Exempel på sådana sjukdomar är hypofys- eller testikelrelaterad nedsatt testosteronproduktion, olika typer av blodbrist och benskörhet.
Testosteron används också för att behandla klimakteriebesvär hos män, oftast med hjälp av injektioner med Nebido eller applicering av testo-gel på huden (ex Testavan). Den receptbelagda användningen av testosteron har ökat märkbart under 2000-talet och förskrivningen av preparaten är omdebatterad inom sjukvården.
Testosteron intas som injektion innehållande olika testosteronestrar (t.ex. testosteronpropionat, testosteronenantat, testosteronfenylpropionat testosteron-isokabroat, testosterondekanoat testosterondekanoat) eller som testosteronundekanoat-kapslar vilka intas oralt. Anabola steroider finns både i form av sprutor, geler och som tabletter.
Testosteron och AAS som dopningspreparat
Både testosteron och anabola androgena steroider är dopingmedel enligt lagen och inom idrotten står preparaten för den största andelen dopningsfall inom elitidrotten.
Försäljningen har under 2000-talet alltmer kommit att övergå till näthandel, där ett stort antal hemsidor saluför preparaten på den svarta marknaden. Försäljningen är olaglig, men servrarna står vanligen i länder där försäljning av preparaten inte är kriminaliserad, eller straffvärdena mycket låga.
Det viktigaste skälet till att man använder testosteron och anabola steroider är att man vill skaffa sig ett muskulöst, större och bättre utseende. Snabba resultat och naturligt långsammare utveckling av muskeltillväxten kan vara motiv till användning. Motivet för tävlingsidrottare är att förbättra sina idrottsresultat eller snabbt komma tillbaka efter skada. Andra motiv är bland annat ökad träningseffekt, effektivare fettförbränning, långsammare åldersförändringar samt förbättrad självsäkerhet och förbättrat humör.
Anabola steroider används ofta periodvis i så kallade “kurer”. Användningsperioderna varierar från några veckor upp till flera år, men i genomsnitt i några månader. Mellan kurerna håller man ofta några månaders paus.
I början av en kur ökas vanligen mängden steroider stegvis, och i slutet av perioden trappas doseringen stegvis ned under 1–2 veckor.
Syftet med pauserna är att minska biverkningarna och ge kroppens hormonverksamhet tid att återhämta sig.
Ett annat sätt att använda dem är så kallat “blast and cruise”. Då används större doser (blast) och mindre doser (cruise) växelvis. Vid denna typ av dopning är användningen kontinuerlig och man tar inga pauser.
Kännetecknande för ett missbruk är att de anabola steroiderna tas i suprafysiologiska doser (överdoser, långt högre än kroppens normala produktion) och att flera olika steroider används samtidigt (så kallad “stacking”).
Orala anabola steroider används dagligen på grund av deras snabba halveringstid. Intramuskulära injektioner med AAS används ofta veckovis.
Vid medicinsk användning av anabola steroider strävar man efter att nå kroppens fysiologiska halter, men vid dopinganvändning ligger man inte sällan på 40–100 gånger större halter.
Hormonrubbningar, sexproblem och risk för förtida död
Eftersom det finns gott om androgenreceptorer i kroppen påverkar anabola steroider ofta flera olika organs funktioner. Därför finns flera möjliga biverkningar. En del av dem är lindriga och övergående, andra akuta och livsfarliga. Risken för biverkningar ökar med långsiktig användning av stora doser.
Forskningen och de vetenskapliga bevisen kring biverkningarna av AAS försvåras av flera saker. Användningen av anabola steroider är olaglig i flera länder, varför användarna ogärna berättar om sin användning.
Då medlen ofta köps på svarta marknaden vet användaren inte säkert hur mycket och vilka medel hen använder.
Av etiska skäl kan man inte studera biverkningarna av stora doser genom människoförsök. Dessutom missbrukas medel som är avsedda för medicinering av djur, och det finns ingen forskningsdata kring biverkningen av dessa medel på människor. Därför är forskningsdatan till stor del spekulativ och baseras ofta på forskningsfall och studier där man använt medicinska doser.
Enligt en finsk befolkningsstudie är risken att dö i förtid 4,6 gånger större bland de som missbrukar anabola steroider och testosteron jämfört med en referensgrupp. I en liknande dansk studie var dödligheten bland användare av anabola steroider tre gånger så stor som hos kontrollgruppen under sju års tid. Användarna hade också avsevärt fler sjukhusbesök.
Gynekomasti, alltså bröstkörtelförstorning till följd av ombildning av Testosteron till det kvinnnliga könshormonet Östrogen, är en vanlig biverkning vid bruk av anabola androgena steroider. Bruk av PCT (biverkningsmediciner) är för att motverka just gynekomasti är vanligt. Bröstkörtelförstorningen tillbakabildas inte som regel utan kan kräva operation.
Det vi med säkerhet vet är att när kroppen tillförs testosteron eller AAS i mängder som överstiger det normala behovet, kommer dessa att ge upphov till hormonella störningar samt störningar i den reproduktiva hälsan.
Hos män minskar kroppens egen hormonproduktion. I de hormonproducerande körtlarna och organen, som t.ex. testiklarna, sker en strukturell tillbakabildning. Efter en period med hormontillförsel uppträder infertilitet och försvagade sexuella funktioner. Dessa förändringar är ofta reversibla, det vill säga de går tillbaka, men det kan ta flera år. Ibland återhämtar sig kroppen inte alls.
Vanliga biverkningar hos män är vidare bröstsmärta och gynekomasti (bröstkörtelförstorning). Detta beroende på att testosteronet och en del av de anabola steroiderna omvandlas till östrogen.
Hos kvinnor orsakar testosteron och anabola steroider typiskt manliga drag, såsom behåring, mörkare röst, minskad bröststorlek och skallighet. Vidare är det vid långvarig användning vanligt med förstorad klitoris, hudbesvär och störningar i menstruationscykeln. En del av dessa bieffekter kvarstår efter avslutad användning.
Hos unga i växande ålder kan tillväxten avstanna, med kortväxthet som följd.
I tillväxtåldern kan användningen av anabola steroider vara skadligare än användning som påbörjats i vuxen ålder.
Andra frekventa och kända bieffekter är förvrängda fettvärden i blodet samt påverkan på koaguleringsfaktorer och hemoglobin. Kontinuerlig användning kommer således att öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt för stroke och slaganfall. Steroider minskar hjärtats sammandragande kraft och ger upphov till hjärtmuskelförtvining med risk för rytmstörningar och plötslig död.
Missbruk av testosteron och AAS ökar risken för cancer och leverskador. Intag av anabola steroider oralt som tabletter är skadligare för levern än anabola steroider som intas som injektioner. Leverskadorna varierar från tillfälliga lindriga cellskador och gulhet till elakartade levertumörer, för vilka utsikterna är dåliga även som behandlade.
Att dela sprutor med andra användare ökar risken att insjukna i olika infektioner som sprids via blodet, som hepatit och HIV.
Psykiska biverkningar vanligt
Testosteron och anabola steroider har också effekter på det centrala nervsystemet. De punkter i hjärnan som påverkas har nära samband med centra som reglerar humör, sexualitet och aggressivitet.
Hos 20–30 procent av de personer som tar överstora doser av testosteron och anabola steroider uppträder under steroidanvändningen tydliga affektiva störningar som uppfyller kriterierna för psykiatrisk sjukdom, som t.ex. depression, ångest, psykotiska reaktioner med hallucinationer, hypomani samt minskad kognitiv prestationsförmåga. Man har även bedömt att omkring en tredjedel av alla som använder anabola steroider upplever ett beroende av dem.
Hos ungefär 30 procent av de personer som använder anabola steroider i överdoser uppträder aggressivitet, antipati och lättirriterbarhet. Enligt många fallbeskrivningar försvagar hormonerna impulskontrollen.
Humörstörningar och förändringar i beteendet är sannolikt summan av många faktorer. Stora mängder anabola steroider är en förklarande faktor. Användarens personlighet och psykosociala miljö påverkar även det beteende som beror på användningen av anabola steroider. Det finns till exempel inga starka bevis på så kallad roid rage.
Förutom anabola steroider har också flera andra rusmedel och benägenhet för annat riskbeteende kopplats till aggressivt och våldsamt beteende. Anabola steroider kan dock fungera som utlösande eller tröskelsänkande faktor.
Källor:
Bahrke & Yesalis (2004): Abuse of anabolic androgenic steroids and related substances in sport and exercise. Current Opinion in Pharmacology 4: 614–620; Hall & Hall (2005): Abuse of Supraphysiologic Doses of Anabolic Steroids. Southern Medical Journal 98: 550–555; Seppälä & Karila (1996): Suorituskykyyn vaikuttavien aineiden väärinkäyttö. Käytännön Lääkäri 3: 129–135; Taimela & Seppälä (1994): Voimaharjoittelussa käytettävien anabolisten aineiden haitat. Suomen Lääkärilehti 20–21: 2051–2061; Karila, Hovatta, Seppälä (2004): Concomitant abuse of anabolic androgenic steroids and human chorion gonadotropin impairs spermatogenesis in power athletes. International Journal of Sports Medicine 25: 257-263; Kanayama, Hudson & Pope (2008): Long-term psychiatric and medical consequences of anabolic–androgenic steroid abuse: A looming public health concern? Drug and Alcohol Dependence 98: 1–12; Mäntysaari, Karila & Seppälä (2005): Cardiovascular findings in power athletes abusing anabolic androgenic steroids. International Review of the Armed Forces Medical Services 75: 12–15; Thiblin, Mobini-Far & Frisk (2009): Sudden unexpected death in a female fitness athlete, with a possible connection to the use of anabolic androgenic steroids (AAS) and ephedrine. Forensic Science International 184: e7–e11; Pärssinen & Seppälä (2002): Steroid use and long-term health risks in former athletes. Sports Medicine 32(2): 83–94; Giammanco, Tabacchi, Giammanco, Di Majo & La Guardia (2005): Testosterone and aggressiveness. Medical Science Monitor 11(4): 136–145; Pärssinen, Kujala, Vartiainen, Sarna & Seppälä (2000): Increased premature mortality of competitive powerlifters suspected to have used anabolic agents. International Journal of Sports Medicine 21: 225–227; Omarbetad text från sammanställning i Dopinglinkki.fi med stöd av Antidoping Sverige samt ur Åke Andrén Sandbergs “Kortdopisar” (mailkorrespondens).