“SARM är ett ökande problem som måste förbjudas”
SARM:er är sedan länge förbjudet inom idrotten men säljs som kosttillskott till personer som vill bygga muskler eller förbättra prestationsförmågan. Det är ej förbjudet i Sverige men bruket är förenat med hälsorisker.
Förra veckan anordnade PRODIS och STAD ett webbinarium om SARM och kosttillskott inom ramen för 100% Ren Hårdträning.
Medverkade gjorde bland andra Thord Rosén, senior docent i endokrinologi och verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Han pratade om vad SARM (selektiva androgenreceptor-modulatorer) är för något och om vilka effekter och bieffekter det har.
På grund av diverse tekniska utmaningar har vi tyvärr inte möjlighet att lägga ut webbinariet i efterhand. Men här följer en beskrivning av innehållet och delar ur Thord Roséns presentation.
SAMMANFATTNING:
Med SARM avses alltså selektiva androgenreceptor-modulatorer. Dessa finns av olika typ och kan sammanfattningsvis sägas påverka androgenreceptorn (på ett annat sätt än vad AAS gör). SARM:er stimulerar proteinsyntesen och därmed muskeltillväxten och förekommer i läkemedel under utveckling, ännu ej omsatt i klinisk praktik. I den mån de finns att köpa är det främst på svarta marknaden eller i olika typer av prestationshöjande kosttillskott.
Thord Rosén, senior docent i endokrinologi
SARM är sedan många år förbjudet inom idrotten men har på senare år alltmer kommit att bli frekvent förekommande även inom motions- och gymkultur. SARM:er faller idag inte under Dopinglagen och heller inte under någon annan lagstiftning, vilket gör att det i Sverige i dag är svårt att komma åt bruket samt få någon vettig överblick över hur utbrett det är.
Thord Rosén gick i sin föreläsning igenom vad SARM är och hur det verkar, samt vilka risker som finns.
“SARM är känt sedan 90-talet med dessa substanser vill man stimulera muskeltillväxt och proteintillväxt vid katabola tillstånd. Det har effekt. Men det finns risker. SARM har bieffekter, men det finns också exempel på att SARM-produkter även innehåller andra saker som är farliga för patienten”, säger Thord Rosén, som flera gånger återkom till att substanserna måste förbjudas, vilket han även varit med och skrivit debattartikel om i Läkartidningen.
Nedan återger vi några utvalda sidor från Thord Roséns presentation från webbinariet den 21 november:
Översikt SARM. Förbjudet inom idrotten sedan ca 15 år tillbaka samt en uppskattning av bruket utanför idrotten.
Översikt av de vanligaste SARM:erna (understrukna) enligt WADA:s statistik från 2017. Här i jämförelse med andra substanser som faller under samma dopningskatergori.
Motsvarande statistik fast under längre tidsperiod (08-19) som visar att Ostarine står för mer än dubbelt så många positiva fall som näst populäraste SARM. (M=mön, F=kvinnor)
Uppmaning om förbud från Thord Rosén och hans kollegor, vilket även anförts på andra platser, bland annat i Läkartidningen.
Då vi vet att SARM är frekvent förekommande i vissa typer av kosttillskott anordnades, i tillägg till Thord Roséns föreläsning, även ett kortare panelsamtal om kosttillskott.
Medverkande var Tonia Ålund, personlig tränare och konceptansvarig för gym på Medley, och Susanne Rautiainen Lagerström, läkare, forskare och nutritionist vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. De två senare diskuterade främst behov, risker och förhållningssätt till kosttillskott.
Sammanfattning av panelsamtalet:
Tonia Ålund, Medley
Medley, som är en kedja med träningsanläggningar i anslutning till badhus, har tagit ett centralt beslut att inte saluföra kosttillskott överhuvudtaget. Undantaget är vissa rena energitillskott som sportdryck (ej energidryck) och annat som innehåller kolhydrater. Anledningarna är flera: dels är det många barn och unga som vistas i miljön, dels menar man att vanlig kost räcker långt. Ett tredje argument är det faktum att vissa kosttillskott kan innehålla förbjudna, skadliga eller dopningsklassade substanser.
Susanne Rautiainen Lagerström, läkare och forskare KI
Susanne Rautiainen Lagerström fyllde i med att ge understöd för beslutet och menade att det absolut är så att för de allra flesta så räcker varierad kost alldeles utmärkt. Hon ville slå ett slag för den klassiska kostcirkeln. Om vi följer den får de flesta av oss utan större svårigheter i oss allt vi behöver i tillräcklig mängd.
Hon talade vidare en del om att vi överlag kanske har en övertro på effekten av kosttillskott och nämnde (på förekommen fråga) en potentiell risk när det kommer till exempelvis energidrycker att de riskerar att skapa brist på näringsämnen om man under en längre tid sätter i system att ersätta måltider med en energidryck. Risken torde dock vara måttlig.Tonia berättade att Medleys anläggningar inte direkt upplevt någon efterfrågan på kosttillskott efter beslutet att inte saluföra sådana, men att Medley kanske heller inte riktigt har det klientelet som efterfrågar produkterna i någon större utsträckning. Hon jämförde med andra anläggningar hon arbetat på tidigare och menade att utbudet till viss del säkert kan styra klientelet. Signalerna är viktiga och därför har Medley fattat detta beslut.
Susanne avslutade med att prata om problemen med kosttillskott utifrån ett kontrollperspektiv. Kosttillskott faller under livsmedelslagen och det är upp till de enskilda kommunerna att sköta tillsynen. Det faktum att denna kontroll varierar mycket och att det inte finns någon central samordning gör att kontrollerna av produkterna många gånger är bristfällig vilket kan medföra risker ur ett hälso- eller dopningsperspektiv.