Kontaminerade eller “spetsade” kosttillskott - vad gäller?
Vi får ibland frågor gällande kosttillskott och huruvida man som konsument kan veta om dessa innehåller förbjudna substanser eller inte.
Låt oss därför, med hjälp av ett färskt exempel, försöka reda ut hur vanligt det är med förbjudna substanser i dessa produkter och hur man som konsument bör resonera.
Den här veckan anordnar STAD och Prodis ett webbinarium om SARM:er (selektiva androgenreceptor-modulatorer) och om riskerna med vissa kosttillskott. Avsikten är att diskutera risker med tillskotten och hur man bör se på användandet av dessa, inte minst då vi vet att framförallt vissa typer av kosttillskott innehåller dopningsklassade eller hälsovådliga substanser.
Kontaminering av kosttillskott kan definieras som oavsiktlig förorening eller avsiktlig (så kallad ”spiking") tillförsel av stimulerande medel, anabola medel eller andra substanser, som ingår i WADA:s lista över förbjudna ämnen.
Den första oro som konsumenten bör ha gäller vederbörandes hälsa, särskilt om han eller hon ovetandes intar dessa ämnen.
Ytterligare bekymmer gäller de som deltar i idrott med dopningstester, eftersom konsumtion av ett förbjudet ämne, även om idrottaren inte vet om det, kan resultera i ett positivt dopningsprov och därmed avstängning från tävling och träning. Idrottens antidopningsregler bygger på omvänd bevisbörda och ett strikt ansvar, det vill säga att idrottaren alltid är ansvarig för vad hen har i sin kropp, oavsett hur substansen hamnat där.
Det finns många studier som visat på förekomsten av dopningsklassade eller på annat sätt förbjudna eller skadliga substanser i kosttillskott. Den delen av kosttillskotts marknaden som innebär störst risk för kontaminering gäller produkter som utlovar förbättrad prestationsförmåga (”performance-enhancing” eller ”multi-ingredient pre-workout supplements”) snabb muskeltillväxt (”anabolic”) eller extrem viktminskning (”weight loss” och ”fat-burning”).
En översikt från 2008 sammanfattade resultat från dem mest omfattande internationella studien som gjorts på området (utförd vid dopningslabbet i Köln 2001/2002).
634 icke-hormonella kosttillskott (dvs mineraler, vitaminer, proteiner, kreatin, etc.) från 13 olika länder och 215 olika leverantörer granskades och man fann att 94 (15 %) av proverna innehöll anabola androgena steroider eller steroidderivat i en koncentration från 0,01 mikrogram per gram till 190 mikrogram per gram. Detta angavs aldrig på etiketten.
Den amerikanska antidopningsorganisationen USADA beskriver hur deras idrottare bör se på kosttillskott. Slutsats: vi kan inte veta vad en stor del av tillskotten innehåller och säker är endast den som helt avstår.
Senare fann en översyn från 2017 förorenings-nivåer mellan 12 och 58 procent i 23 studier som uppfyllde inklusionskriterierna. På samma sätt fann en ytterligare genomgång att sibutramin var den mest förekommande (28 %) förbjudna substansen som hittades i analyserade prover av kosttillskott. Sibutramin är ursprungligen ett läkemedel för viktminskning som fungerar som en återupptagshämmare av bland annat serotonin och noradrenalin, men det förbjöds 2019 på grund av ökad risk för kardiovaskulära biverkningar.
Totalt innehöll 248 av de 875 kosttillskotten som analyserades sibutramin, medan testosteron och andra anabola steroider upptäcktes i 228 (26 %), 1,3-dimetylamylamin (DMAA) i 58 (7 %), fluoxetin i 192 (21 %) och higenamin i 15 av de 875 kosttillskotten (2 %) som analyserades.
VAD INNEBÄR MISSTAGSDOPNING?
"Misstagsdoping" beskriver förekomsten där en idrottsman oavsiktligt intar en förbjuden substans, vanligtvis från ett kosttillskott, men det kan också komma från livsmedel, kosmetiska produkter eller andra föroreningskällor.
Till exempel fann en studie från 2012 att idrottsmän som återvände från tävling i Kina lämnade urinprover som en del av vanliga antidopningstester, där proverna innehöll låga mängder clenbuterol, en ”astmamedicin”, en anabol substans, som är klassificerad som förbjuden av WADA. I en uppföljningsstudie lämnade 28 frivilliga urinprover efter att ha återvänt från en resa (genomsnittlig varaktighet 4-23 dagar) till Kina. Clenbuterol påvisades i 22 (79 %) av de analyserade proverna, vilket tydde på möjlig matkontaminering.
Djurbaserade livsmedelsprodukter är oftare orsakande jämfört med växtbaserade livsmedel, delvis på grund av djuruppfödningsmetoder där tillväxtfrämjande medel ofta ges till djur för att maximera tillväxten, utvecklingen eller mjölkproduktionen hos vissa djur. Det är nästan omöjligt att fastställa förekomsten av föroreningar i livsmedelsprodukter med hjälp av retrospektiv analys. Emellertid har nyligen bevis rapporterat spår av förbjudna ämnen (över en tröskel som skulle utlösa ett positivt dopingprov) efter konsumtion av förorenade mjölkprodukter.
Slutsatsen blir att idrottare bör vara försiktiga när de väljer livsmedelsprodukter både inrikes och internationellt under tävlingsperioder för att minimera risken för oavsiktlig doping.
Det är värt att notera att en idrottare kan påstå att de oavsiktligt intog en förbjuden substans, trots att de medvetet använde eller konsumerade den förbjudna substansen, vilket kan vara svårt att bevisa eller motbevisa.
Och det kan ibland vara väldigt svårt att förvissa sig om vad en produkt de facto innehåller, då märkningen av produkterna många gånger kan vara både bristfällig och motsägelsefull.
RISKPRODUKTER TILL REAPRISER UNDER BLACK WEEK
Ett färskt exempel hämtar vi från denna veckas “black week” där en stor varuhuskedja, inom detaljhandeln för sport och fritid, saluför pre workout-preparatet “I am fucked up - joker edition”. Det lanseras som en prestationshöjare och reas nu ut för billigare pris till konsumenterna.
Läser man på produktbeskrivningen på varukedjans hemsida så framgår att produkten innehåller “blue lotus flower extract” (se bild nedan). Detta har ett flertal gånger visat sig vara samma sak som higenamine, en växtbaserad substans som står upptagen på WADA:s dopningslista och som många idrottare, däribland ett flertal i Sverige, testat positivt för.
Rear varuhusen ut kosttillskott med dopningsklassade substanser?
Produktbeskrivning och specifikation av den aktuella produkten på varukedjans hemsida. Antidoping Sverige har uppmärksammat detta och reagerat, varför vi får hoppas att det spridit sig ut i Idrottssverige.
Givetvis saluförs denna produkt på många andra platser också, men vi tar detta som exempel eftersom produkten dels är på rea och dels genom denna stora varukedja når ut brett, även till grupper och personer som annars kanske inte skulle upptäckt denna produkt och som därmed riskerar ha en lägre kunskapsnivå.
Kan det alltså vara så att en stor varuhuskedja i Sverige rear ut dopningsklassade substanser?
Om varudeklarationen stämmer så kan svaret vara ja. Men tittar man på själva förpackningens (burkens) innehållsförteckning så står substansen inte med.
Så vad gäller? Hur ska man som konsument veta?
Det objektiva svaret är att vi inte kan veta. Produkten behöver genomgå ett laboratorietest för att vi säkert kan avgöra. I väntan på det måste slutsatsen vara att intagande, ur dopningshänseende, är förknippat med risk och att idrottare som kan dopningstestas (vilket i praktiken innebär väldigt många) bör avrådas från användande.
Det ska understrykas att vi alltså inte vet om produkten vi tar upp här verkligen innehåller något dopningsklassat. Produktbeskrivningen indikerar att det kan vara så, men den skiljer sig alltså från innehållsförteckningen på burk i butik, varför detta är ett bra exempel på en av bristerna med lagstiftningen. Ansvaret hos producenterna är litet och kontrollerna dåliga, vilket gör att vi ofta ser felmärkningar och mer eller mindre medvetna variationer av innehållet eller tvivelaktiga doseringar.
Higenamine är i sig inte förbjudet att sälja och faller inte under Dopinglagen, som ju huvudsakligen reglerar anabola steroider, testosteron och tillväxthormon. Däremot är det alltså med på idrottens förbjudna lista och otillåtet på såväl träning som tävling. Antidoping Sverige avråder generellt från all användning av kosttillskott (annat än på rent medicinska grunder), eftersom marknaden är otillräckligt kontrollerad och produkter många gånger visat sig innehålla förbjudna substanser.
Det finns dock inget som säger att en produkt som den ovan kommer sälja mindre bara för att det rapporteras om att den eventuellt kan innehålla något dopningsklassat. Historiskt har vi sett att detta kan inverka positivt på försäljningen av liknande produkter, eftersom det faktum att de innehåller något dopningsklassat kan uppfattas som en grant för att produkten “funkar”.
BRISTANDE MÄRKNING AV KOSTTILLSKOTT
I en nyligen genomförd studie rapporterades det att mellan 2003 och 2020, i 26 procent (n=49) av de positiva dopingproven som identifierades av Anti-Doping Norway, som sammanlagt var 192 under den perioden, påstod idrottaren att hen oavsiktligt hade intagit en förbjuden substans genom en ingrediens i ett kosttillskott, vilket hade resulterat i ett positivt prov. Vid närmare analys påvisades i 27 av de 49 fallen bevis som stödde ett orsaks-samband mellan användningen av ett specifikt kosttillskott och den förbjudna substansen i idrottarens urinprov.
Idrottare har en viss möjlighet att överklaga straff efter ett positivt dopingprov genom att lämna in de kosttillskottprodukter de konsumerade för att testas på förbjudna ämnen. På grund av den utbredda användningen av kosttillskott inom idrotten och bristen på ett omfattande övervakningssystem för drogtester är det omöjligt att fastställa förekomsten av avsiktlig och oavsiktlig doping, och det begränsar sig till utvalda fall av högprofilerade idrottare som tävlar i dopingtestade tävlingar.
En annan oro gällande märkning av kosttillskottsprodukter, och en som har konsekvenser för idrottare, är användningen av kosttillskott med etiketter av varumärkstyp utan ordentlig innehållsförteckning.
Även om denna praxis är utformad för att skydda de kosttillskotts-tillverkares immateriella rättigheter, förhindrar den också möjligheten att identifiera de specifika mängderna av varje enskild ingrediens som ingår i blandningen.
Till exempel rapporterades att bland en urvalsgrupp av 100 kommersiellt tillgängliga kosttillskottsmärken med flera ingredienser var nästan hälften (44 %) av alla ingredienser inkluderade som en del av en blandning med okända mängder av varje ingrediens. Detta kan ha konsekvenser för säkerheten men även för produktens potentiella effektivitet om den är underdoserad.
Det bör också beaktas att ett kemiskt ämne ofta kan beskrivas på flera olika sätt och en substans som då tydligt är förbjuden av WADA kan beskrivas av en tillverkare på ett helt annat sätt ur kemisk synvinkel. Konsumenten riskerar då inte förstå att den är förbjuden.
Produkter som marknadsför som ”Energy promoting products”, ”thermogenic products” och ”muscle-building products” tycks ha den högsta frekvensen av felmärkningar och förfalskningar – det vill säga inte innehålla det som angivits på en eventuell innehållsförteckning. De bör därför undvikas av såväl idrottsutövare som andra för att inte riskera leda till positiva dopningsprov eller oönskade biverkningar.
Jonas Karlsson
Referenser: Jagim AR, Harty PS, Erickson JL, Tinsley GM, Garner D, Galpin AJ. Prevalence of adulteration in dietary supplements and recommendations for safe supplement practices in sport. Front Sports Act Living 2023; 5: 1239121. Texten är en omarbetad version av Åke Andrén Sandbergs ”Kortdopisar”, mailutskick 2023.