Nyhetssvep oktober: Mycket om dopning i media

Då och då brukar vi sammanfatta hur rapporteringen om dopning sett ut i media den senaste tiden. Det mesta, som så ofta när dopningen uppmärksammas, handlar om idrottsdopning. Oktober månad var inget undantag. Dopning kopplat till elitidrott och sportstjärnor dominerar, men samhällsdopningen fick ovanligt mycket utrymme, vilket säkerligen förklaras med Uppmärskamhetsveckan som var i början av oktober.

Faksimil ut Borås Tidning (2/11)

Förra veckan gjorde Borås Tidning (2/11) en helsida om hur polisen nu ökat intresset för dopning på gymmen (bilden).

Artikeln beskriver samarbetet mellan de knappt 40 träningsanläggningarna. Samverkansträffar sker fyra gånger per år och poliser har fått egna nycklar till gymmen, vilket underlättar deras möjlighet att arbeta förebyggande och slå till med överraskning.

Joakim Danz, stationsbefäl på polisen i Borås hoppas polisen i Borås i en nära framtid kommer göra fler besök på gymmen.

- Dopningsfrågan har hamnat lite i skymundan. Just nu är narkotikan den stora boven i dramat, men gängkriminella säljer det man tjänar pengar på och dopningsmedel är en sådan sak. Vi springer på anabola när vi gör olika ingripan­ den, även om huvudsyftet ofta kan vara att ingripa mot narkotika så kan vi hit­ta anabola steroider samti­digt.

Som framgår av bilden nedan har det även rapporterats en hel del annat om dopning som samhällsproblem under de senaste veckorna. Mycket är kopplat till 100% Ren Hårdträning. Vi vill passa på att säga BRA JOBBAT! till alla gym, samordnare och andra som tog initiativ till att belysa problemen med dopning under eller i anslutning till Uppmärksamhetsveckan.

En del av de artiklar och inslag i media som vi fiskat upp de senaste veckorna. Uppmärksamhetsveckan för problemen med dopning anordnades 9-15 oktober. Här syns tidningsklipp från Gotland, Värnamo, Kungälv, Katrineholm och Trollhättan.

Delar av beslaget vid tillslaget i Karlskrona.
Bild :Tullen

• Sydöstran skriver om en 25-årig man som åtalats efter att ha anlänt till Karlskrona med färja från Polen med dopningpreparat i bilen. Totalt hittade Tullen 753 enheter, bestående av både tabletter och injektionsvätskor. Främst rörde det sig om den anabola steroiden Stanozolol, men det fanns även även narkotika, olika typer av Testosteron samt en välkänd biverkningsmedicin. 25-åringen förnekar brott och menar att han inte haft för avsikt att smuggla då det inte låg gömt. På frågan vad han skulle med alla preparat till svarade han att narkotikan var bara för “förebyggande syfte”, om han skulle behöva dem. I övrigt ville han vara “förberedd om det blev krig”.

• Polisen i Växjö meddelar att totalt sex personer (fem män och en kvinna i olika åldrar) misstänks för dopningsbrott efter kontroller på gym i Växjö och Alvesta. - Vi har jobbat både uniformerat och civilklätt, säger Fabian Sandberg, jourhavande förundersökningsledare vid polisen i Växjö. Enligt Smålandsposten frihetsberövades personerna och fick genomgå kroppsbesiktning och förhör. De släpptes sedan i väntan på eventuell rättegång beroende och analysresultat. Göteborgs-Posten var först med att rapportera om beslagen i lägenheten i Olskroken.

Göteborgs-Posten var först med att rapportera om beslagen i lägenheten i Olskroken.

• En man i Göteborg har återigen straffats för innehav av stora mängder dopningsmedel. 53-åringen stoppades av polisens spanare när han lämnade sin lägenhet i stadsdelen Olskroken. Mannen hade rustat upp sin lägenhet för mycket pengar samtidigt som han hade stora skulder hos Kronofogden. Poliserna tyckte inte att mannens berättelse gick ihop och fick beslut om husrannsakan. Den resulterade i ett beslag av 112 473 enheter av olika dopningssubstanser (alltså samtliga preparat fördelade på enheter om 5 mg aktiv substans). Det rörde sig bland annat om betydande kvantiteter av testosteronenantat och klomifen. Patrullen hittade även kokain, ecstasy, GHB, cannabis, narkotikaklassade läkemedel, Viagra, injektionsnålar och kontanter. I mannens mobil såg man också att det hade gjorts upprepade sökningar på ”tillverkning av steroider”. Mannen dömdes till nio månaders fängelse för grovt dopningsbrott och narkotikabrott. Allt enligt Göteborgs-Posten.

En av artiklarna i Hallandspostens rapportering.

• Även i Halmstad väcktes misstankar mot en man vars ekonomi inte gick ihop. På papperet hade han ingen inkomst. Ändå köpte och renoverade han flera villor. En del av förklaringen: han sålde dopningsmedel. Precis som mannen i Göteborg ovan var även denne man i 50-årsåldern och tidigare dömd för att ha sålt dopningsmedel. Nu när misstankarna återigen väcktes tog det bara en veckas spaning för att kunna bevisa vad han höll på med. Bakom köksskåpens golvlister fann polisen så omfattande mängder dopningspreparat att räckte för att brottet skulle rubriceras som grovt. Hallandsposten har berättat om hur polisen kunnat visa hur mannen fått in pengar från försäljningen av dopningsmedel. Det har bland annat skett via bulvaner, vilka också åtalas för sin del i de olagliga affärerna. De har förmedlat betalningar i exempelvis bitcoin som sedan överlåtits till 50-åringen. Utredningen omfattar mer än enbart grovt dopningsbrott, men om vi håller oss till dopningen så har mannen mellan 2019 och maj i år mottagit och omsatt bitcoin till ett värde av cirka 3,3 miljoner kronor. Enligt polisen kommer pengarna från försäljning på Darknets marknadsplatser Flugsvamp 3.0 och 4.0.

• Polisutredningen visar också att han fått pengar genom den betydligt vanligare metoden, att bulvanerna fått betalning från kunder och sedan tagit ut kontanter som de gett till den 50-årige mannen.

Charlotte Kallas nyutgivna självbiografi har fått stort genomslag i media,

När det gäller rapporteringen om dopning och dopningsrelaterade nyheter inom idrotten väljer vi några av de rubriker som flimrat förbi:

Mest fokus har det varit på Charlotte Kalla, som nyligen kommit ut med sin självbiografi.
Bland annat berättar den förra skiddrottningen att hon vid ett tillfälle bommade att vara på plats vid två testtillfällen i följd.
De internationella antidopnings-reglerna stipulerar att vissa toppidrottare (vilket innebär de flesta idrottare på Kallas nivå) har plikt på närvarorapportering. De ska uppge tid och plats där de befinner sig så att de alltid är tillgängliga för dopningstest en timme varje dag, året om.
Skulle de inte befinna sig på denna plats när en testpatrull kommer noteras en “bom” (en sk “no-show”). Om en idrottare med rapporteringsplikt får tre bommar inom loppet av ett år anses det vara att brott mot dopningsreglerna och idrottaren riskerar avstängning.

Detta drabbade nyligen den svenska tennisspelaren Mikael Ymer, vars slarv (eller oförmåga) att uppge var han befann sig, renderade i en18 månader lång avstängning. Ymer valde då att avsluta sin karriär.

Charlotte Kalla bommade aldrig tre testtillfällen, men var naturligtvis satt under viss press att inte strula till det en tredje gång. Det ska understrykas att Kalla alltså inte brutit mot några dopningsregler. Hon är heller inte ensam om att missa två testtillfällen i rad, det sker då och då, men mindre ofta nuförtiden, sedan tekniska lösningar gjort det enklare att rapportera ändringar i tränings- och resplaner mm..

Skidskytten Sebastian Samuelsson är känd för att ha starka åsikter kring dopning. När han fick frågan om vad han ansåg om Mikael Ymers tre no-shows svarade han:

- Jag kan bara notera kring Mikael Ymer att man pratar om att han inte är dopad och så vidare, det är det faktiskt ingen som vet. På något sätt upplever jag i diskussionen att man tar det lite lätt på att han bara har missat tre dopningstest. Jag tror kanske inte att han är dopad heller men det är väldigt svårt att åka fast för dopning om man inte låter sig testas. Det är det konstaterandet jag gör och vi måste ha hårda straff kring det.

Samuelsson har ännu inte uttalat sig specifikt om Charlotte Kalla, men medger i samband med ovanstående intervju att han själv vid ett tillfälle missat att vara på plats vid ett (1) dopningstest.