Användning av anabola androgena steroider (AAS) i dopningssyfte förekommer bland motionärer och är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död.
Däremot är det mindre känt hur AAS påverkar kroppens allra minsta blodkärl, den så kallade mikro-cirkulationen.
Genom att undersöka blodkärlen i ögats näthinna kan forskare få en bild av mikro-cirkulationen utan att behöva göra några ingrepp.
Ögats blodkärl fotograferades för att undersöka påverkan vid bruk av anabola androgena steroider. Bild: creative commons
I en dansk studie undersöktes därför näthinnans blodkärl hos 151 motionärer från forskningsprojektet Fitness Doping in Denmark. Deltagarna delades in i tre grupper:
74 personer som använde AAS vid undersökningstillfället.
26 tidigare användare som hade slutat med AAS minst tre månader före studiens början.
51 personer som aldrig hade använt AAS och som fungerade som kontrollgrupp. Dessa var matchade efter ålder och kön.
Forskarna fotograferade ögonbotten och använde ett datorprogram för att analysera blodkärlens utseende och struktur. Bland annat mättes kärlens bredd, förhållandet mellan artärernas och venernas diameter, hur förgrenade kärlen var samt hur slingrigt de löpte.
Forskarna undersökte också om det fanns något samband mellan förändringarna i blodkärlen och deltagarnas sammanlagda användning av AAS under livet. I analyserna tog man hänsyn till faktorer som ålder, kön och kroppsfettprocent.
Resultaten visade att de som använde AAS hade ett mindre komplext förgreningsmönster i näthinnans små artärer jämfört med både tidigare användare och kontrollgruppen.
Detta mättes med ett matematiskt mått som kallas fraktaldimension. Ett högre värde innebär generellt ett tätare och mer komplext nätverk av kärlgrenar, medan ett lägre värde innebär ett mindre komplext förgreningsmönster.
De aktiva AAS-användarna hade en fraktaldimension på 1,12, jämfört med 1,16 i kontrollgruppen och 1,18 bland tidigare användare. Skillnaderna var statistiskt signifikanta.
De aktiva användarna hade också en lägre arteriovenös kvot (AVR) än kontrollgruppen, 0,67 jämfört med 0,70. Det innebär att förhållandet mellan de små artärernas och venernas bredd skilde sig mellan grupperna.
Däremot fann forskarna inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tidigare AAS-användare och kontrollgruppen.
Inte heller kunde man se något självständigt samband mellan den sammanlagda AAS-användningen under livet och de undersökta måtten på näthinnans blodkärl.
Studien visar alltså ett samband mellan pågående AAS-användning och förändringar i näthinnans små blodkärl.
Skillnaderna kunde inte påvisas hos dem som hade slutat använda AAS.
Eftersom det rör sig om en tvärsnittsstudie, där deltagarna undersöktes vid ett och samma tillfälle, går det dock inte att fastställa att AAS orsakat förändringarna, om de är bestående eller vilken betydelse de har för framtida hjärt-kärlsjukdomar.
Tidigare forskning har visat att förändringar i näthinnans blodkärl kan ha samband med framtida hjärt-kärlsjukdomar.
Referens: El-Cheikh Mahmoud AA, Thinggaard BS, Hjortebjerg R, Buhl LF, Grauslund J, Christensen LL, Glintborg D, Andersen MS, Lindholt JS, Diederichsen A, Thevis M, Kistorp C, Frystyk J, Pedersen FN. Retinal microvascular morphometry in recreational athletes using anabolic-androgenic steroids: A cross-sectional study. Ophthalmol Ther 2026 Oct 22 [Online ahead of print].