Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är i första hand avsett att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller eller liknande. Kosttillskott kan även vara aminosyror, essentiella fettsyror och olika örter och växtextrakt i koncentrerad form. Kosttillskott är avsedda att intas i små mängder.

Gränsen mellan kosttillskott och läkemedel kan i vissa fall vara svår att dra. En huvudregel är dock att kosttillskott inte är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar.

Tillskott kan indelas och klassificeras på olika sätt. Vanligen brukar man dela in det i följande tre underkategorier:

• Kosttillskott: vitamin- och mineralpreparat (ex C-vitamin eller järntabletter)

• Energigivande tillskott: kolhydratrika produkter som exempelvis sportdryck, näringsdryck, proteinpulver och energikakor/bars mm

• Ergogena tillskott: innehåller näringsämnen eller andra födoämnessubstanser i större mängd, till exempel Q10, ginseng, kreatin, koffein eller L-karnitin

Självklart är det stor skillnad på produkt och produkt. Till exempel är D-vitamin och folsyra kosttillskott som kan vara bra för människor att få i sig vid i olika skeden av livet. Men det finns också en uppsjö andra kosttillskott som är långt ifrån lika harmlösa, och vars innehåll kan vara högst varierande.

Marknaden för kostillskottsprodukter har ökat under de senaste åren och det säljs i dag kosttillskott för flera miljarder svenska kronor varje år. Många är verkningslösa och en del kan skada din hälsa. Vid användning av vissa kosttillskott ger man sig in i en gråzon, eftersom kosttillskott inte är garanterat fria från dopningspreparat. Det finns ingen myndighet i Sverige som systematiskt förhandsgranskar och godkänner de kosttillskott som säljs.

Kosttillskott faller under livsmedelslagen och det är producenten som ansvarar för att innehållsförteckningarna stämmer. Tyvärr avslöjar innehållsförteckningen för kosttillskott inte alltid hela innehållet i produkten. Detta innebär att alla kosttillskott alltid intas på eget ansvar.

Det finns många exempel på att kosttillskott och naturliga produkter innehåller förbjudna ämnen som inte finns med i innehållsförteckningen. Dessutom kan kosttillskottet innehålla läkemedelsklassade ämnen som gör att stora doser utgör en hälsorisk. Ett exempel på läkemedel är centralstimulerande ämnen med lugnande och beroendeframkallande effekt. Exempel på förbjudna preparat som kan förekomma i kosttillskott är olika typer av AAS. Kombinationer av olika substanser kan förstärka risken, och att ta olika kosttillskott med dessa tillsatser kan därför vara riskfyllt.

Under 2002 genomförde Internationella olympiska kommittén en analys av en rad olika varianter av kosttillskott som kan köpas i butiker och på internet. Produkter köptes i 13 olika länder från 215 olika företag, Många av dessa företag säljer även prohormoner, det vill säga förstadieformer av till exempel androgena steroidhormoner, som när de kommer in i kroppen kan omvandlas till aktiva steroider. Analysen visade att 14,8 procent av 634 kosttillskott innehöll just flera typer av prohormoner. Detta är en mycket hög siffra då många av de testade kosttillskotten ofta betraktas som ofarliga vitamintillskott.

Under 2009 och 2010 genomförde Livsmedelsverket en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbplatser. Nära hälften (19 stycken) av de 43 granskade produkterna saknade svensk märkning. I 30 av de 43 granskade produkterna ingick växter eller växtextrakt som skulle kunna vara olämpliga i livsmedel samt växtdelar som kan innehålla giftiga, beroendeframkallande eller hälsofarliga substanser. Substanser med kända biverkningar påvisades i 28 produkter. Framför allt innehöll produkterna sådana substanser som ofta förknippas med påståenden om viktminskning.

Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.

Riksidrottsförbundet/SISU (RF/SISU) avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Dels för att det inte finns något vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Dels för att många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser.

När det gäller kosttillskott som saluförs på internet, i butik eller apotek är kvalitetskontrollen okänd vilket gör att man aldrig kan vara helt säker på vad produkterna innehåller.

Särskilt stor är risken med kosttillskott som utlovar snabb muskelökning eller viktnedgång. Framför allt vill vi höja varningsflagg för följande grupper: "Pre-Workout" (PWO), "testoboosters" och "fat burners". Det är huvudsakligen där vi hittar dopingklassade substanser. Dessa produkter kan ibland saluföras under rubriken "prestationshöjare". Är en produkt testosteronhöjande så är den olaglig enligt Dopningslagen 1§d.

Dopinglaboratoriet i Köln i Tyskland undersökte 634 kosttillskott och det visade sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Studien börjar bli gammal nu men situationen är oförändrad. The World Anti-Doping Agency (WADA) varnar också för kosttillskott.

I en amerikansk studie från HFL visade sig 25 procent av kosttillskotten innehålla prohormoner. Det vill säga 13 av 52 analyserade tillskott.

Man ska också ha klart för sig att kontrollen av kosttillskott är mycket bristfällig och att lagstiftningen i Sverige är svag. Det finns inga garantier för att de produkter som säljs i Sverige endast innehåller det som står på förpackningen. En studie i Malmö visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra.

Livsmedelsverket fann allvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott. Bara två av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Åtta av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel.

Marknaden för kosttillskott slår ständigt nya rekord. Vi påstår inte att alla kosttillskott är dåliga. Däremot vill vi, inte minst mot bakgrund av de risker som finns och som belysts här, mana till eftertanke. Den som funderar på att köpa ett tillskott gör klokt i att reflektera över följande:

Behöver jag kosttillskott?

• Vissa näringsämnen kan orsaka negativa interaktioner.

• Kosttillskott har oftast inga särskilda effekter för en motionär om man har en bra och varierad kosthållning.

• Det finns inga vetenskapliga belägg för många av påståenden gällande kosttillskott.

• Friska människor som äter en varierad kost behöver inte kosttillskott.

• Kosttillskott är ofta ett slöseri med pengar.

• Kosttillskott kan orsaka ett positivt dopningstest.

• Lagstiftningen i Sverige är svag och kontroller sker sällan av produkterna.

• Det finns ingen garanti för att de kosttillskott som finns på marknaden idag inte är kontaminerade eller “spetsade” med otillåtna preparat eller innehåller farliga ämnen.