Proteinboomens baksida – vad vet vi om riskerna med ett högt proteinintag?
Vi får ibland frågor om protein och olika typer av proteintillskott.
Finns det risker? I så fall vilka?
Här kommer en sammanfattning av den forskning Livsmedelsverket sammanställt.
Varken Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) eller NNR 2023 anger någon övre gräns för proteinintag, eftersom det enligt EFSA saknas tillräckliga vetenskapliga data för att fastställa en sådan.
EFSA konstaterade 2012 att studier med proteinintag på upp till 35 procent av det totala energiintaget inte hade visat negativa hälsoeffekter. Det finns ett rapporterat fall av akuta mag-tarmproblem vid ett intag på 45 energiprocent protein, men underlaget är inte tillräckligt för att slå fast ett orsakssamband.
Protein ger 4 kcal per gram och ett stort intag kan därför bidra till ett energiöverskott och i förlängningen viktuppgång.
I bakgrundsmaterialet till NNR 2023 (de nordiska näringsrekommendationerna) kopplas högt proteinintag hos små barn till ökad risk för övervikt och fetma, medan motsvarande samband inte anges för ungdomar. *
Det är samtidigt svårt att skilja proteinets effekter från andra näringsämnen och ingredienser i proteinrika livsmedel.
Enligt EFSA kan ett högt proteinintag öka nivåerna av urea (urinämne/karbamid) i blodet och utsöndringen av urea i urinen, vilket kan ge en övergående ökning av njurarnas storlek.
Hos personer med njursjukdom kan ett högt proteinintag bidra till försämrad njurfunktion. Protein kan också öka utsöndringen av kalcium i urinen, men det saknas tydliga vetenskapliga belägg för att ett högt proteinintag skulle ge kliniskt relevanta negativa effekter på benmassa eller skelett hos friska personer.
Vid stora proteinintag ökar också belastningen på ureacykeln och proteinmetabolismen. För en frisk vuxen man anses ett intag motsvarande upp till 27 procent av energibehovet vara säkert. Hos en person som inte är van vid höga proteinintag kan däremot ett intag på omkring 40 energiprocent innebära en alltför hög belastning.
Kunskapsläget om långsiktiga konsekvenser är samtidigt begränsat. En översiktsartikel som sammanfattade 13 studier publicerade 2000–2024 fann att underlaget var för litet för att dra säkra slutsatser om sambandet mellan högt proteinintag och skelettsjukdom, njursjukdom eller muskelförtvining (sarkopeni).
En annan litteraturöversikt, av studier publicerade 2020–2025, behandlade proteinets biologiska värde och betydelse för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Författarna konstaterade att överintag av protein under tidig barndom kan bidra till snabb viktuppgång och ökad risk för övervikt och obesitas genom ökad fettmassa. De pekade också på risk för nedsatt njurfunktion, framför allt hos personer som redan har diagnostiserad njursjukdom.
En systematisk översikt undersökte även sambandet mellan proteinintag och blodtryck, insulinkänslighet och kolesterol hos personer upp till 18 år. Av 6 636 identifierade studier uppfyllde 56 inklusionskriterierna, men studiernas kvalitet var generellt låg. Inga studier visade något samband mellan proteinintag och insulinkänslighet eller kolesterolvärden. Resultaten för blodtryck var motstridiga och gav inget tydligt samlat samband.
Risker med proteinpulver och kosttillskott
Riskerna handlar inte bara om mängden protein utan också om innehållet i de produkter som används.
Frankrikes myndighet för livsmedels-, miljö- och arbetssäkerhet (ANSES) publicerade 2016 en rapport om kosttillskott som används av idrottare för att öka muskelmassa och minska kroppsfett. Mellan 2009 och februari 2016 hade 49 rapporter om allvarliga negativa hälsoeffekter kommit in. I 17 fall fanns tillräcklig information för att bedöma ett möjligt orsakssamband, och i åtta av dessa ansågs sambandet sannolikt. De rapporterade effekterna var framför allt hjärt-kärlproblem, som takykardi (onormalt hög puls), arytmi och stroke, samt psykiska symtom som ångest och nervositet.
ANSES pekar särskilt ut barn och tonåringar som en riskgrupp vid användning av produkter som kan innehålla anabola androgena steroider, eftersom sådana substanser bland annat kan hämma tillväxten och orsaka infertilitet. Även gravida och ammande, personer med hjärt-kärlsjukdom eller riskfaktorer samt personer med nedsatt lever- eller njurfunktion eller neuropsykiatriska sjukdomar betraktas som riskgrupper. Myndigheten varnar också för att kombinera flera kosttillskott eller använda dem tillsammans med läkemedel.
I en dansk intervjustudie från 2016 deltog 63 gymtränande män mellan 15 och 23 år som använde bland annat kosttillskott, proteinpulver och proteindrycker för att bygga muskler. Arton rapporterade allvarliga negativa hälsoeffekter. Framför allt kopplades besvär till så kallade pre-workoutprodukter, med symtom som sömnsvårigheter, skakningar, hjärtklappning, svettningar och huvudvärk. I två fall uppgavs proteinpulver ha orsakat finnar och magproblem, och i ett fall kopplades kreatin till huvudvärk.
Odeklarerade ämnen och föroreningar
En annan risk är att proteinprodukter och kosttillskott kan innehålla ämnen som konsumenten inte känner till.
Amerikanska Consumer Reports analyserade 23 proteinpulver och färdigblandade proteindrycker under 2025. Samtliga innehöll den angivna mängden protein eller mer, men över två tredjedelar innehöll mer bly än vad experterna bedömde som en säker daglig dos.
Nästan alla växtbaserade produkter hade förhöjda blyhalter. Tre produkter innehöll dessutom höga halter av kadmium och oorganisk arsenik, och två växtbaserade produkter hade sådana nivåer att Consumer Reports helt avrådde från konsumtion. En av dessa produkter fanns då även på den svenska marknaden. Vid en uppföljande analys av fem populära växtbaserade proteinpulver 2026 var blyhalterna lägre än i den tidigare undersökningen.
Proteinpulver och proteindrycker räknas inte som kosttillskott utan som vanliga livsmedel eftersom de konsumeras i relativt stora mängder. Växtbaserade kosttillskott kan samtidigt förorenas av tungmetaller och giftiga växter. Studier har bland annat påvisat kvicksilver, arsenik, kadmium och bly.
Problemet har också uppmärksammats i Sverige. Miljöförvaltningen i Stockholms stad kontrollerade 2012 kosttillskott och proteinpulver som marknadsfördes som prestationshöjande eller viktminskande. Totalt granskades 122 produkter och 76 saluförbud utfärdades. Bland de substanser som ledde till förbud fanns bland annat DHEA, DMAA och synefrin. Dessutom identifierades 14 substanser som ledde till läkemedelsklassificering.
Vid en gemensam kontroll av 13 kommuner i Stockholms län 2015 innehöll tre av 62 analyserade produkter förhöjda halter av tungmetaller. När Läkemedelsverket 2017 analyserade 14 kosttillskott och proteinpulver som marknadsfördes som prestationshöjande eller viktminskande innehöll två odeklarerade läkemedelssubstanser.
Även ur dopningssynpunkt finns risker. Enligt Antidoping Sverige har idrottare under de senaste tio åren lämnat positiva dopningsprov efter användning av kosttillskott. I många fall har den dopningsklassade substansen inte funnits med i innehållsförteckningen, även om det också förekommit produkter där substansen varit deklarerad.
Sedan 2009 sammanställer Antidoping Sverige kosttillskott som förekommit i svenska dopningsutredningar. Organisationen varnar särskilt för produkter som utlovar ökad muskeltillväxt och styrka, ökad fettförbränning, snabb viktminskning eller uppiggande och hormonreglerande effekter.
Både Antidoping Sverige och Riksidrottsförbundet avråder från användning av kosttillskott. Internationellt har dopningsfall på liknande sätt fått bland andra Internationella olympiska kommittén (IOC), WADA och flera andra idrotts- och antidopingorganisationer att avråda från användning.
Referenser: Livsmedelsverket. Edwall Löfvenborg, J, Kristersson, M. 2026. L 2026 nr 08: Protein för ungdomar med hög fysisk aktivitet – behov och potentiella risker. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala 2026. ISSN 1104–7089 samt Andrén Sandberg, kortdopisar.