Problematisk internetanvändning kan leda till överdriven träning, ångest och substansanvändning
Sociala medier fylls av vältränade kroppar, träningsråd och budskap om hur vi kan förbättra vårt utseende.
Men när idealen blir svåra att leva upp till kan jakten på den perfekta kroppen få ett högt pris.
En internationell studie visar samband mellan problematisk internetanvändning, överdriven träning och användning av prestationshöjande preparat.
Hur vi ser på våra kroppar formas inte bara av det vi ser i spegeln. Kroppsbild handlar också om hur vi tror att andra betraktar oss och om de ideal som omger oss. Dessa skönhetsideal varierar mellan kulturer och förändras dessutom över tid.
Det smala kroppsidealet har länge varit framträdande, men på senare år har även muskulösa och vältränade kroppar blivit ett starkt ideal för både män och kvinnor. När den egna kroppen inte upplevs motsvara idealen kan resultatet bli kroppsmissnöje och utseenderelaterad ångest. Tidigare forskning har också kopplat kroppsmissnöje till bland annat låg självkänsla, depressiva symtom, ätstörningar och dysmorfofobi.
När flödet blir en jämförelse
Internet och sociala medier har skapat nya arenor för dessa ideal. Ständig exponering för andras utseende ger stora möjligheter att jämföra den egna kroppen med de kroppar som visas upp på skärmen. Forskning har kopplat sådana utseendebaserade jämförelser till en mer negativ kroppsbild.
Ett exempel är ”fitspiration” – träningsinnehåll som ursprungligen växte fram för att inspirera till en hälsosam livsstil. Trots den positiva inramningen kan innehållet också förmedla orealistiska och hypermuskulösa kroppsideal. Forskning har kopplat fitspiration till bland annat tvångsmässig träning, objektifiering av kroppen, utseenderelaterad ångest och användning av preparat för att förbättra utseende eller prestation.
Problemet handlar samtidigt om mer än sociala medier. Forskarna studerar också problematisk internetanvändning – när aktiviteter på nätet blir svåra att kontrollera och börjar få negativa konsekvenser i vardagen.
När träningen tar över
För vissa kan missnöjet med kroppen också bidra till att träningen blir allt viktigare. Överdriven träning innebär ett tvångsmässigt förhållande till fysisk aktivitet, där personen får svårt att dra ner eller sluta trots att träningen leder till negativa konsekvenser. Det kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan, men också relationer och arbetsliv.
Forskning pekar på att motivationen spelar stor roll. Den som framför allt tränar för att förändra sitt utseende tycks löpa större risk att utveckla ett problematiskt förhållande till träning.
Överdriven träning har i sin tur kopplats till användning av så kallade IPED, Image and Performance Enhancing Drugs. Begreppet är brett. Det omfattar både vanliga och lagliga kosttillskott som protein, kreatin, aminosyror och vitaminer och läkemedel eller andra substanser som används utan medicinska skäl, exempelvis anabola androgena steroider, tillväxthormon och andra peptidhormoner.
Att preparaten ofta kan köpas på internet utan professionell rådgivning eller medicinsk övervakning innebär ytterligare risker, eftersom användaren kan utsätta sig för skadliga eller toxiska doser.
Tydliga skillnader mellan länder
I den aktuella studien undersökte forskarna sambanden mellan dessa beteenden hos 3 514 personer från nio länder. Deltagarna fick svara på frågor om bland annat utseenderelaterad ångest, problematisk internetanvändning, överdriven träning och användning av IPED.
Totalt uppvisade tolv procent utseenderelaterad ångest. Skillnaderna mellan länderna var tydliga: högst var andelen i Mexiko, 21 procent, följt av Japan och Italien med 14 procent vardera.
Överdriven träning rapporterades av 3,6 procent av deltagarna och där fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan länderna.
Användningen av IPED var betydligt vanligare. Totalt uppgav 28 procent att de använde någon form av sådana produkter eller substanser. I Japan var andelen hela 61 procent. Den höga siffran måste dock ses mot bakgrund av studiens breda definition av IPED, där även vanliga kosttillskott ingår.
Forskarna fann att problematisk internetanvändning, överdriven träning och användning av IPED alla var statistiskt signifikanta prediktorer för utseenderelaterad ångest.
Resultaten pekar därmed på ett komplext samspel mellan våra digitala vanor, hur vi ser på våra kroppar och hur långt vi är beredda att gå för att förändra dem. Samtidigt visar skillnaderna mellan länderna att kroppsideal och utseenderelaterad ångest inte ser likadana ut överallt.
Forskarna efterlyser därför förebyggande insatser som tar hänsyn till kulturella skillnader och till den roll som digitala medier spelar för vår kroppsbild – inte minst för att skydda människor som är särskilt sårbara för kroppsmissnöje och utseenderelaterad ångest.
Referens: Dores AR, Burkaukas J, Stanyte A, Pranckeviciene A, Carvalho IP, Zandonai T, Simonato P, De Luca I, Carollo A, Ábel KE, Szabo A, Kovácsik R, Fujiwara H, Shibata M, Girleanu A, Melero Ventola AR, Santos-Labrador RM, Bruno de Almeida Cunha N, Penazzi G, Venturini S, Castro F, Lazuras L, Esposito G, Demetrovics Z, Corazza O. From social media to body image distress: Problematic internet use, exercise addiction, and enhancement drugs use across countries. J Behav Addict 2026; 15: 704-20.