Milstolpe nådd: över 1000 poliser har utbildats i antidopning

En god indikator på att polisens intresse för problemen med dopning består är att många poliser genomgår en antidopningsutbildning.
Under den gångna veckan har ytterligare 89 poliser utbildats inom ramen för 100% Ren Hårdträning.
Totalt är det nu över 1000.

Antidopningsutbildning av poliser är inget nytt. Madeleine Carlman, nationell samordnare på PRODIS (Prevention av Dopning i Sverige) och ansvarig för 100% Ren Hårdtränings del av utbildningen, berättar att utbildningarna pågått i drygt fem år.

- Vi startade mer systematiskt 2019, vilket var före jag kom in i bilden. Jag har läst mig till att vi fram till sommaren 2022 hade utbildat 544 poliser. Sedan 1 december 2022 har ytterligare 477 poliser gått utbildningen. Så det rör sig alltså om över 1000 poliser hittills, säger Carlman.

Hur går en utbildning till? Vad lär ni ut?
- Först håller vi som är samordnare en kortare dragning där vi presenterar metoden 100% Ren Hårdträning. Sedan tar Johan Ekström, polisinspektör i Region Väst, över och berättar om Polisens antidopningsarbete. Han redogör för vilka som använder steroider, hur polisens kontroller går till samt hur man kan arbeta för att bygga upp skälig misstanke med mera. Dessutom har vi ett pass med gruppdiskussioner där deltagarna får utbyta erfarenheter och tankar.

Madeleine Carlman, PRODIS och Johan Ekström, Polisen i Storgöteborg, ansvarar för utbildningarna av poliser.

Varför är det viktigt för PRODIS att vara med och utbilda poliser?
- Polisen utgör en otroligt viktig del av den lokala samverkan i metoden 100% Ren Hårdträning. Det är gymmen, samordnarna och Polisen som tillsammans arbetar för att förebygga dopning. Förutsättningarna att vi får rena gym ökar om poliserna vet vad de ska leta efter och hur de ska arbeta.

Madeleine Carlman betonar att det förebyggande arbetet också ofta medför ringar på vattnet som intresserar Polisen. Dopningen är inte bara ett lagbrott i sig, den har ofta kopplingar till annan kriminalitet.

- Ofta är det samma personer som säljer otillåtna dopningspreparat som säljer narkotika. Det finns därför kopplingar till gängkriminalitet. Tyvärr vet vi också att de som dopar sig, inte minst i kombination med alkohol, kan bli aggressiva och utföra olika typer av våldsbrott, så som våld i nära relation. Genom att arbeta brottsbekämpande i gymmiljön kan polisen alltså förebygga dopning och samtidigt ingripa mot annan grov brottslighet.

Förutom polisutbildningarna arbetar PRODIS med att utbilda gympersonal inom ramen för 100% Ren Hårdträning.
Även ur ett polisiärt perspektiv är denna verksamhet mycket viktig.

- Gympersonalen är ju på träningsanläggningarna dagligen och har såklart en helt annan personkännedom och överblick än vad Polisen har. De som arbetar på träningsanläggningarna blir därför viktiga som Polisens ögon och öron och kan rapportera vidare om de ser förändringar i beteenden, muskelmassa eller annat som verkar misstänkt, säger Madeleine Carlman. 

Ted Eriksson var en av poliserna som tidigt utbildade sig inom antidopning. Senare var han bland annat med och arbetade med “operation mjölksyra”, vilken blev en omskriven insats mot träningsanläggningar i centrala Stockholm.

Hur mycket tid Polisen lägger på att besöka gym eller genomföra insatser riktade mot dopning varierar; arbetet viktas mot allt annat som ska hinnas med. En del poliser är intresserade av ämnet och har erfarenhet av att arbeta med antidopning sedan tidigare. Tanken är att utbildningen ska utjämna kunskapsgapet och få fler intresserade.

- Det har alltid funnits eldsjälar på olika håll i landet som prioriterat att ibland åka och besöka gymmen under arbetspassen. Vi vill med våra utbildningar höja medvetenheten och att det ska bli självklart i alla lokalpolisområden att stanna till på ett par gym en kväll och visa upp sig, säger Carlman, som tycker sig se att deltagarna i utbildningen lär sig mycket och ivriga att omsätta den nya kunskapen i praktik.

“En ögonöppnare under utbildningen brukar vara när Johan Ekström pratar om att det inte behöver vara en stor insats som kräver mycket planering och resurser ”

— Madeleine Carlman, Nationell samordnare

- Det finns en nyfikenhet. De som inte har erfarenhet av detta sedan tidigare undrar om man kan se lika tydliga tecken på en som brukar dopning som en som brukar narkotika. De får med sig många väldigt konkreta och handfasta tips och råd av Johan Ekström och de känns taggade att ta tag i frågan och få in rutin på att besöka gymmen.

Framför allt, menar Madeleine Carlman, är det viktigt att poliserna får med sig att antidopningsgarbetet varken måste vara komplicerat, dyrt eller speciellt tidskrävande.

- En ögonöppnare under utbildningen brukar vara när Johan Ekström pratar om att det inte behöver vara en stor insats som kräver mycket planering och resurser En tillsyn måste inte ta många timmar och man måste inte besöka massor av gym vid samma tillfälle. Det kan räcka med två bilar som är ”mellan jobb” som kan svänga förbi två, tre gym en kväll och besöka dem en kvart per gym. Varenda aktivitet räknas och hellre fler korta besök än få längre, säger Carlman. Och lägger till:

- Ju fler poliser som utbildar sig, desto mer självklart blir det att arbeta med detta ute i lokalpolisområdena. Då höjs också medvetenheten om kopplingen mellan det brottsförebyggande och det dopningsförebyggande arbetet – det är inte antingen eller.

Är du nyfiken och vill veta mer?
I höst har vi fyra utbildningstillfällen: 22/10, 7/11, 10/12 och 12/12. Mer info om detta finns här.

Här hittar du också en studie som gjorts av STAD om hur polisen själv ser på dopningen